Sambon har vart uppe sedan 07 medans en annan fick sova någon timme extra. Så gott! 

Vi skulle gått ner till stan för att växla till turkisk lira men det började ju självklart regna. Minstingen sover dessutom,  nu när det har blivit uppehåll . 

Återstår o se hur vädret är när hon vaknar. 

När vi kommer hem kan det få regna bäst de vill. 

Jordgubbar och glass är ett måste idag också. 

Jag säger såhär, jag åker ALDRIG mer, aldrig någonsin mer igen, till överby med alla tjejerna.

Tänkte att de kunde vart kul och följa med barnens faster till överby, så man kunde få träffa Emilia lite också.

Det började med att Nisan satt i vagnen och gallskrek för att hon inte fick sitta i mitt knä, men när hon väl satt i mitt knä så slängde hon sig överallt att jag tillslut va tvungen att sätta ner henne, dels för att jag inte skulle tappa henne under bussturen (hon blir så stark när hon slänger sig hejvilt) och dels för att det var kokande varmt i bussen.

Direkt när jag satte henne ner, så bara hon skrek och skrek så en tjej som satt ovanför vagnplatsen frågade om hon ville ha banan. Jo så jag tackade och tog emot, men det var inte populärt. Och hur känner man sig inte när ens barn skriker så förbannat , bland folk. Jo man blir ju dysvettig och panikslagen ungefär!

En tant längst fram satt och höll för öronen hela bussturen och två tanter bakom henne satt och skratta åt att hon höll för öronen. Haha! Ja alltså barn är barn, det är inte så mycket man kan göra. Stå ut ! Ni har själva varit där , eller hur ? 

Hon lugnade väl ner sig en sväng, tills vi kom till Maxi för att beställa korv innan handling.

Samma visa där, hon bara slängde korven och var helt galen. 

(Allt detta för att hon var så himla trött) Men varför ger dom inte bara med sig , dessa små liv! Sov, sov sov! 

Sedan var ju B1 och B2 , som två huliganer inne på Maxi så jag frågade Anna och vi kunde dela upp oss, så hon gick en sväng med Nicole, och jag med Iszabella. 

Det var pill hit och dit, spring här och där, men till slut, så kom vi äntligen ut ifrån affären och påväg till bussen var det dags för Nisan att vakna igen. Där..börjades det igen, så jag fick underhålla henne med en flaska tills bussen kom. Hela bussresan gick som tur var bra, men de tror jag dels berodde på att mamma och hennes vän med barn klev på bussen i sista sekund och hennes minsta satt i vagn brevid Denice , så de var nog väldigt intressant för de båda  . Men så ska vi ju av bussen, och då trillar de ju ärtsoppa ur påsen... Under bussen.. och ut på andra sidan bussen. Ja, gud så fruktansvärt pinsamt. En stor lång ärtsoppekorv . Haha jag dog nästan. 

När jag kom hem hade jag fruktansvärt ont i huvudet, inte ens en kopp kaffe hade jag hunnit med innan allt detta. 

Det gjorde ju dagen ännu bättre. Men jag ska väl inte klaga, det finns andra som har det värre. Men jag ska nog inte åka på sån här handlig me tre barn något mer framöver iallafall.

Jag älskar er oavsett vad ni gör mina små älskade tjejer. Det är ju ändå så man skrattar lite åt de i efterhand, trots att de inte var roligt just då.

 

 

 

Nu är det redan slutet på Juni. Jag som hade lovat mig själv att hålla liv i bloggen här, det har inte gått så bra. 

Det senaste som har hänt, Bella har blivit 4,Nicole har blivit 3 och minstingen har blivit 1.Nisan 1 år?Helt sinnessjukt.Den lilla tjejen har fått en sådan vilja så man kan nog säga att hon är som Bella och Nicole ihop. Dom som känner våra barn, vet vad jag pratar om ;-) 

Barnen har fått en till kusin,  ett litet knyte vid namn Emilia föddes den 7 Juni <3

Nu ska här njutas av sommaren med alla barnen, vi har hunnit med båtresa till Danmark. Sist men inte minst om 57 dagar åker vi iväg, till underbara Turkiet <3

Vad gör ni i sommar?